[FMS-P] Elizabeth Derwer (monte)

Här ligger alla utrensade karaktärers bakgrunder.
Forum rules
Om du vill ta tillbaka en av dina karaktärer som blivit utrensad, se Kategorireglerna för information om hur du ska gå till väga!
Locked
Traxy
Spelledare & Admin
Spelledare & Admin
Posts: 8126
Joined: 03 Feb 2008, 19:54

[FMS-P] Elizabeth Derwer (monte)

Post by Traxy »

Elizabeth Kayla Derwer; Polruan, England

I ett litet tegelhus i utkanten av den lilla staden Polruan i England, sitter en medelålders kvinna i en stor, mysig fåtölj med en vit sibirisk katt i knät och en bok framför näsan.

Kvinnan, som heter Elizabeth, läser intresserat en bok hon hittat i en bokhandel för två tre dagar sedan. En spännande bok, som innehåller mycket svartkonster men samtidigt känslor. Underbart.

Efter ungefär en kvart, eller två, stänger hon ihop boken och föser ner katten från knät innan hon själv reser sig upp. Hennes längd är absolut inget att skryta om. Hon är ungefär en och en halv meter lång, om ens det.

Hon går in i det ganska stora köket, och lägger boken på en bänk innan hon öppnar skåpet ovanför och tar ut en burk med kakor. En vägg är prydd med små tavlor, med bilder på hennes familj innan hon flyttade hemifrån, med sin mor och far, och även hennes storebror. En annan bild är från jullovet, då hon kom hem, i sin skoluniform. Hon hade på sig en halsduk, i Hufflepuffs färger som hon så gärna visade upp för mor och far. Den var så fin så. Hon vänder blicken mot en annan bild, när hon nyss flyttat hemifrån och börjat på aurorutbildningen. Hennes hår var kastanjebrunt, men nu är det fullt av gråa och vita nyanser i sig.

Hon tar en kaka i handen innan hon lutar sig bakåt mot en bänk och tar en tugga. När hon slutade på Hogwarts började hon direkt på en aurorutbildning, eftersom hennes dröm var att bli en auror. Sedan började hon jobba, och då insåg att hon valt helt fel. Det var jättetråkigt som auror, inte alls som hon trott. Så hon slutade. Hon spenderade flera år hemma, innan hon började fördjupa sig inom ämnet försvar mot svartkonster och även trollformellära, några år.

Hennes klarblåa ögon tittar ut över bilderna än en gång. Så fina minnen. Hogwarts, utbildning, familj. Hon är faktiskt inte gift, och har inte några barn. Även fast hon önskar det. Hennes familj består av hon själv och sin katt, Maya.

Hon suckar tyst och tar en sista tugga på sin kaka innan hon går in i rummet med fåtöljen igen. Där inne är väggarna täcka av bokhyllor, fulla med olika sorters böcker, sortererat i bokstavsordning. Enkelt att hitta, alltså.

Hennes blick letar sig fram mot fönstret, som är täckt av en ljusgul gardin. Det är soligt ute, och därför har hon satt gardinen för fönstret. Hon gillar egentligen inte heller att se alla föräldrar och barn som leker i lekparken, bara några meter ifrån hennes eget hus. Hon är inte avundsjuk – eller svartsjuk, för den delen. Hon bara tänker på att hon också kunnat leka med sina barn i den parken. Eller, om några år, sina egna barnbarn.

”Maya, kissen”, kallar hon tyst på sin katt. ”Maya...” Kissen tassar fram och drar sig mot Elizabeths ben. En kelen katt, och lat. Och lite knubbig också. Helt perfekt. Hon stryker handen lätt mot Mayas rygg innan hon nästan, bokstavligen, lägger sig ner i fåtöljen.

Hon börjar tänka efter varför hon blev indelad i Hufflepuff. Egentligen, så är hon ju lojal. Men det är nog det enda, för hon har vissa drag från Slytherin. Hon är en aning listig, men det är inget hon skäms över. Det är bra att vara listig. Lojal är hon inte särskilt ofta. När hon är lojal – så är hon lojal. Hon överger aldrig personen, och om någon himlar med ögonen mot personen – ja, då blir hon förbannad. Ingen, nej, ingen behandlar hennes närmsta vänner illa.

Hon har väldigt svårt med att berätta saker om sig själv, och hon har svårt att prata med folk, bara sådär. Hon är blyg helt enkelt. Hon har lätt till att prata med barn, men om det kommer till vuxna – i hennes egen ålder, så går det inte. Det har resulterat i att hon bara har en katt som vän. Och vad är det för liv? Det är löjligt. Gå ut och var social, kvinna!

Minuten senare hör hon hur regnet smattrar ordentligt mot fönsterrutan. Redan? Det var soligt alldeles nyss. Synd.

Barn. Underbara små varelser, men samtidigt, så kan de vara riktiga små... odågor. Sockersöta små ansikten kan vara väldigt jobbigt. Skrik i flera timmar och kränkningar. Usch, sådana barn går hon inte ens i närheten av. Om hon inte måste, det vill säga.

”Nej du Maya, sådana personer som du tycker jag om”, säger hon med ett stort leende med blicken på sin vackra katt. ”Pratglada ibland och samtidigt lugna. Och lite lek får man in där också.”

Elizabeth är en kvinna, som du antingen älskar, eller hatar. Det är nästan omöjligt att finna något däremellan. Om du älskar henne, älskar hon dig. Hatar hon dig, ja, då hatar du henne. Men hon kommer alltid försöka att behandla alla på samma sätt, även om det alltid är svårt. För visst gillar du någon mer, och det lockar väldigt mycket att specialisera denne? Jodå.

Locked