[MUS-P] Elise Davis (Beael)

Här ligger alla utrensade karaktärers bakgrunder.
Forum rules
Om du vill ta tillbaka en av dina karaktärer som blivit utrensad, se Kategorireglerna för information om hur du ska gå till väga!
Locked
Traxy
Spelledare & Admin
Spelledare & Admin
Posts: 8126
Joined: 03 Feb 2008, 19:54

[MUS-P] Elise Davis (Beael)

Post by Traxy »

Elise Matilda Davis
Manchester, England

Det är soligt ute och Elise tvekar inte en sekund innan hon kliver ut på balkongen enbart iförd sitt korta nattlinne. Hon bor ändå fyra våningar upp och det är i alla fall bara grannarna mitt emot som kan se henne – de är aldrig vakna så här tidigt. Klockan är inte mer än åtta på morgonen och det är lördag, vilket om man frågar Elise är det perfekta tillfället att få lite sol på sina bleka ben. Inte så att den blonda, medelålders kvinnan har särskilt bleka ben alls, tvärtom, men hon har aldrig någonting emot att bli lite brunare. England är ett otroligt grått ställe, har hon kommit fram till efter sju år på Hawaii.
Hon sträcker på sig, sätter på trollkarlsradion och lyssnar när de första tonerna sjunger ut i den varma vårluften. Sedan placerar hon vigt händerna på mattan framför sig och sjunker ner i den yogaposition som i magikervärlden kallas för draken. Det knakar i lederna, hon har ändå just vaknat upp efter en lång natt, men snart börjar även kroppen vakna till liv medan hon vigt byter från en position till en annan.
”…och med oss har vi Kellie Odell, författare till två framgångsrika böcker på sambandet mellan alkemi, astronomi och alkemi…” säger radiorösten och Elise ramlar ihop på balkongen.
”Tänka sig att Kellie är kändis, sådär!” utbrister hon medan hon krånglar sig upp i sittande ställning. ”Vem hade kunnat tro det, så jobbig som hon kunde vara när vi växte upp! Jag får väl komma över och gratulera senare.”
Det är en egenhet som hon har, fyrtioettåriga Elise, att prata med sig själv närhelst hon inte har någon annan att konversera med. Att andra ser det som underligt har hon sedan länge slutat att bry sig om. Hon gör som hon vill och andra gör det samma och så är det bra med det. Att så väldigt många tycker att det är viktigt om andras åsikter, det förstår hon inte utan tycker istället att det är viktigt att leva på ett sätt som man själv är nöjd med. Då kommer man åtminstone inte själv att ångra någonting och det räcker.
Hon drar in lite till av den härligt friska luften, såsom den bara är en solig morgon efter en natt av regn, sedan går hon in men lämnar dörren halvöppen för att släppa in frisk luft i den luftiga lägenheten. Till frukost äter hon fruktsallad och dricker te. Te har hon alltid älskat och att äta fruktsallad till frukost var någonting som hon började med under åren på Hawaii.
Bara någon minut senare slår hon in Kellies nummer på telefonen och efter några signaler kommer hon fram till systerns hus, även om det är den yngsta dottern Sarah som svarar. Telefoner är kanske inte det vanligaste hos magiker i fyrtioårsåldern, men för Elise är det helt naturligt. För trots att hon egentligen inte behöver ringa telefonsamtal till Kellies familj, som också är magiker, så är mellansystern Wilma och hennes familj alla mugglare och då krävs telefon för snabb kontakt.
”Hejsan moster Elise!” säger tioåringen glatt och börjar prata om vad som hänt sedan de senast talades vid. Därefter fortsätter hon att ivrigt förklara att det inte är alltför länge kvar till dess att hon får börja på Hogwarts tillsammans med sina tre äldre syskon. ”Äntligen!” utbrister Sarah. ”Jag kan knappt vänta!”
Elise ler åt luren och bar till slut att få prata med sin syster. Hon minns tydligt den dag hon själv började på Hogwarts. Det blev bra till slut, även om det började rörigt. Hon fick sitt brev sommaren när hon var elva, tillsammans med ett besök från en ministerietrollkarl eftersom hon är mugglarfödd. Andra flickan i familjen att få reda på att hon är en häxa. Andra av tre. För trots att Elise har två äldre systrar så är det bara Kellie som är magisk. Wilma är en mugglare liksom systrarnas föräldrar.
Wilma och Elise kom bra överens de år de var hemma och Kellie på skolan, men oavsett hur mycket Elise försökte gottgöra sin syster under åren som kom att följa så fortsatte Wilmas avundsjuka att växa. Hon kunde inte låta bli att älta det som kunde varit och därför blev det aldrig som det en gång varit mellan de tre systrarna. Elise försvann till Hogwarts och Kellie gick där med henne under två år, innan hon flyttade vidare till magikervärlden. Wilma fortsatte på mugglarskolan och ljög om var hennes systrar höll hus.
Trots detta, trots att hon visste hur ont det gjorde för systern att inte få följa med, så var det omöjligt för den elvaåriga Elise att inte älska Hogwarts. Ett sådant otroligt ställe, det där slottet, förunderligt och underbart och MAGISKT. Precis som Kellie så blev Elise sorterad i Ravenclaw. Inte så att hon hade ett läshuvud, i alla fall inte mer än någon annan hon kände, men hon hade fötts med en lust att lära och upptäcka.
Efter sina GET-prov fortsatte Elise med mugglarstudier, trollkonsthistoria, trollformellära och förvandlingskonst, de fyra ämnen som låg henne närmst om hjärtat. Mugglarstudier valde hon i trean för att det verkade enkelt men fortsatte eftersom hon mer och mer insåg att hon verkligen tyckte att det var otroligt intressant. Trots det valde hon inte att fortsätta studera när hon slutat på Hogwarts, utan flydde systerns avundsjuka och Englands kyla till förmån för att arbeta på ett trollkarlshotell på Hawaii.
På hotellet, ett vackert hotell precis vid stranden, var Elise till en början städerska, men hennes glada och trevliga sätt att behandla andra magiker ledde till att hon snart blev receptionist istället, vilket passade henne superbra. Hon fick möjlighet att prata med nya människor. Under sitt sjätte år på hotellet och femte år som receptionist fick hotellet besök av en av författarna till de böcker hon studerat när hon gjorde sitt examensarbete i mugglarstudier. Fascinerat diskuterade hon ämnet med honom och han ställde då frågan om vad hon gjorde på ett magikerhotell när hon hade ett sådant intresse för akademi.
Förvånat insåg hon att hon inte visste svaret på det. Till en början hade det handlat om att hon ville uppleva innan hon blev fastlås men där och då insåg hon att hon hade upplevt nu och var låst i alla fall, men inte på den plats där hon ville vara låst. Hon ville inte tillbringa resten av sitt liv som receptionist, hon vill uppleva mer än så och när hon insett det sa hon upp sig och flyttade tillbaka till England.
Väl i England sökte hon flera arbeten som hade med mugglarstudier att göra och insåg då att en FUTT-examen inte var fullt så fantastisk som hon trott när hon tog examen från Hogwarts. För att ta sig vidare gick hon en kvällskurs med de pengar hon lyckats spara in under åren på Hawaii, går ut med perfekta betyg men framförallt med nya vänner som faktiskt bor i samma land som hon själv gör.
Men vad händer sen? Hennes äldsta syster, akademiker ända in i benmärgen, ville att hon skulle skriva böcker, forska, men Elise som hellre ville ha praktisk erfarenhet sökte praktik på trolldomsministeriets ursäktskommitté för drabbade mugglare. Praktikplats fick hon och senare ett fast jobb och där fastande hon i nästan tjugo år. Men även om hon höll på med samma sak så var hon nöjd, för jobbet erbjud variation och hon fick träffa människor och när det kom till kritan så var det precis det som hon tyckte allra bäst om själv.
”Kellie Odell”, säger systerns trötta röst i luren och Elises leende bleknar lite. Hon är nöjd med sin tillvaro och hon mår bra med sitt liv, trots att hon inte har någon pojkvän, några barn eller någon allra bästa vän. Med hennes syster är det precis tvärtom om – hon har familj, hon har karriär och hon borde vara lycklig men är det inte, för att hon inte njuter av nuet och av det hon har.
”Hejsan systeryster”, ler Elise och låter inte sorgen över systerns ledsamhet höras alls. ”Jo, jag hörde om din bok på radion, bra jobbat!”
Så fortsätter samtalet och medan Elise tänker över hur systern lever så inser hon att hon nog har det rätt bra, trots allt. Fast det är klart, lite variation skulle inte skada. Lite variation skadar aldrig.

Locked