Marcus Lee [S] (Vaniljtea)

Post Reply
SORTERINGSHATTEN
Husalf
Husalf
Posts: 1325
Joined: 05 Feb 2009, 12:34

Marcus Lee [S] (Vaniljtea)

Post by SORTERINGSHATTEN »

Marcus Pahana Lee, Sunderland

”Nämen, älskling, du har ju glass över hela hakan… Här, låt mig hjälpa dig…” En kvinna i trettiofemårsåldern tar upp en servett för att torka bort glasskladdet från sin sons haka. Pojken ler urskuldande, fortfarande med vaniljglass i mungipan. Han ser ut att vara ungefär fem år. Mor och son är mycket lika. De har samma blanka, mörkbruna hår, och mörka ögon. Kvinnans hy är en vacker gyllenbrun, sonens något ljusare. Man skulle kunna gissa att de kommer från Italien eller kanske Brasilien, men sanningen är att kvinnan kommer från USA. Hon härstammar från en relativt okänd indianstam där, och har växt upp i ett vackert, och för mugglarna gömt, reservat, nära gränsen till Kanada i östra USA. Anledningen till att hon lämnat landet och flyttat till England kommer just nu gående med deras andre son i handen.
    ”Så här sitter ni och har det trevligt! Vad säger du om det, Marcus, vi som slitet, du och jag?” Mannen har ljusbrunt hår som börjat glesna vid tinningarna, skrattrynkor kring de grå ögonen, och rektangulära glasögon. Han är äldre än kvinnan, kanske ett par år över fyrtio. Han kysser kvinnan på kinden och sätter ned en kasse med böcker bredvid deras lilla kafébord. Han och sonen, Marcus, har varit på bokhandeln, där han letat reda på flera böcker som han behöver i sin forskning. Mannen arbetar som urmakare, men vid sidan av forskar han i andar och demoner, och skriver gärna uppsatser om sina teorier, som ibland publiceras i utvalda tidsskrifter. Mannen har gått i Ravenclaws elevhem på Hogwarts, och den kunskapstörstande lågan brinner likväl starkt hos honom.
    ”Vad vill du ha för glass, Marcus? Din favorit med hallon och pistaschnötter?” frågar han sonen, som redan klättrat upp på en stol bredvid sin bror. Marcus är snart åtta år fyllda, men han har haft samma favoritglass i flera år. Han nickar tyst. Medan mannen går iväg för att beställa en glass både till honom och till sig själv, inleder kvinnan ett samtal med sin äldsta son.
    ”Hittade pappa allt han ville ha?” frågar hon, och både Marcus och lillebrodern lyssnar lika uppmärksamt på hennes behagliga, melodiska röst. Marcus nickar tveksamt.
   ”Ja, jag tror det, fast han nämnde något om en bok som han inte hittade, men jag tror han visste att de inte hade den.”
   Kvinnan ler ömt vid tanken på sin boktokige man. ”Jaså. Och du då, hittade du någon bok som intresserade dig?” Marcus nickar, mer entusiastiskt den här gången.
    ”Ja, pappa köpte en bok om drakar till mig! Den har en massa fakta och beskrivningar av olika drakreservat, och riktiga foton på alla olika drakar och drakägg som finns!” berättar han, och ser riktigt glad ut.
    ”Jag skulle vilja ha ett drakägg…” börjar lillebrodern, men då blir Marcus genast arg.
    ”Man kan inte ha drakägg!” fräser han surt. ”Det är ju olagligt, och farligt, fattar du väl! Dumskalle,” säger han, och blicken är hård när han ser på sitt syskon. Kvinnan rynkar ögonbrynen, och lägger en beskyddande arm om sin yngste sons axlar, som fått tårar i ögonen.
    ”Så, så, Marcus, du får inte använda den tonen mot din bror! Spirit är inte alls dum, han visste bara inte om just det,” tillrättavisar hon.
    ”Men alla vet det, mamma! Och han avbröt mig,” klagar Marcus, som ser sårad ut. Kvinnan ler vänligt mot honom.
   ”Jag vet det hjärtat, men jag är säker på att Spirit inte menade något illa, han ville bara vara med i samtalet. Du måste förstå att din bror är liten,” förklarar hon.
    ”Inte så liten att han inte vet när han borde hålla tyst,” muttrar Marcus. ”När jag var fem kunde jag redan läsa! Spirit kan ju ingenting!”
    ”Fö-förlåt Marcus… Förlåt mamma,” snyftar lille Spirit fram, och ser riktigt ledsen ut över att ha gjort sin storebror upprörd. Marcus muttrar surt och rycker på axlarna, han vill inte förlåta Spirit, men han vill å andra sidan inte göra sin mamma besviken heller. Så istället fortsätter han att beskriva sin nya bok för dem, och tar sedan tacksamt emot glassen när pappa kommer.
 
Bröderna Lee är mycket lika varandra till utseendet, och man ser tydligt föräldrarna i deras drag. Färgerna har de främst fått från sin mor, med det mörkbruna håret och den ljusbruna hyn. Marcus har dessutom sin mammas ögon, så mörkt bruna att de nästan ser svarta ut, och ett gäng fräknar permanent över nosen. Trots att Marcus och Spirit så tydligt är bröder, kommer de sällan överrens. Det är inte bara vanlig syskonkärlek, det rotar sig i att Marcus sedan Spirit föddes varit avundsjuk på sin lillebror. Särskilt speciell tycker han inte att Spirit är, antagligen inte lika smart som honom, men det finns ett så tydligt band mellan Spirit och deras mamma. Det faktum att det dessutom syns i deras namn gjorde Marcus väldigt avundsjuk när han var yngre, och det har han inte släppt än. Takchawee ville så gärna ge sin andra son ett namn som anknöt till hennes ursprung och traditionerna hennes folk har, och tillsammans med sin man beslöt dem att döpa honom till Spirit. ”Allting har en ren och ärlig ande när det föds, och vi hoppas att du för alltid kan behålla din så”, sade pappa Joseph till och med på Spirits namngivningsdag. Marcus älskar sin mamma otroligt mycket, och anser att hon är den finaste och bästa kvinnan i hela världen, och det sårar honom att han inte kan visa upp hur mycket han har gemensamt med henne på samma sätt. Visserligen har han fått ett indiannamn, Pahana, men det är inte hans tilltalsnamn, så det vet inte folk om. Marcus är döpt efter sin farfar, men vadå, det ser väl folk, de har ju alla efternamnet Lee? Därför spenderar bröderna Lee mycket av sin tid med att inte umgås med varandra, men de brukar inte direkt bråka. De har båda stor respekt för sin mor, och vill inte göra henne besviken. Eftersom hon är hemmafru är de oftast hemma alla tre på dagarna, och Takchawee brukar hitta på saker för dem att göra. Men även om de kanske går till parken tillsammans brukar Marcus hamna sittandes med nosen i en bok, medan Spirit leker lite mer fritt med andra barn.
 
Förutom det lilla agget mot sin bror är Marcus en ganska vänlig pojke. Han är inte särskilt framåt och det kan ta tid att lära känna honom ordentligt, men gör man det märker man att han är en intelligent och ambitiös pojke. Han tycker mycket om att läsa, framför allt då om drakar, som han har ett mycket passionerat intresse för, och spenderar gärna tid med att fundera över saker och ting. Joseph hoppas i hemlighet att det är ett tidigt Ravenclawstråk som visar sig, men Marcus törstar inte efter kunskap bara för glädjen att lära sig. Han är visserligen nyfiken av sig och har lätt för att lära, men han vill främst göra det för att kunna imponera på sina föräldrar och Spirit, och framför allt för att göra sin mamma stolt. Det behövs inte särskilt ofta, men Marcus är även bra på att lägga ihop två och två och komma med egna innovativa lösningar på problem, som han gjorde den gången då han inte nådde upp till kakburken. Takchawee hade inte sagt något om att han inte skulle äta en kaka före lunch, så tekniskt sett bröt han inte några löften, men den var placerad på översta hyllan i ett av de djupa köksskåpen, bakom en stor brödkorg. Marcus tog fram en stol att klättra upp på, och ett par stadiga kuddar att lägga på den, sedan använde han en gaffel att peta ut kakburken med när han tagit undan brödkorgen. Det hände för ett par år sedan, men han minns fortfarande hur nöjd han kände sig över att nå upp till burken själv, och kakan smakade himmelskt.
 
”Hej, pojken min, vad läser du för något nu?” Med ett leende och ett muntert tonfall stegar Joseph in i vardagsrummet, där Marcus ligger på golvet framför brasan och läser. Elva år gammal är han nästan ett halvt huvud längre än de flesta i hans ålder, och det långa håret faller runt hans ansikte. När han lutar huvudet neråt för att läsa hänger luggen egentligen i ögonen på honom, men han har vant sig vid det. Det är mörkt ute och lågorna från elden värmer på ett hemtrevligt sätt. Marcus ser dock till att inte ligga för nära, eftersom man aldrig vet när någon plötsligt använder Flampulver för att komma på en överraskningsvisit. Så här i jultider är det dessutom extra vanligt att släktingar och familjevänner sticker in huvudet för att önska god jul, eller bjuda in till ”en enkel middag någon gång i veckan?” Marcus gillar julen, men hans tankar kretsar kring något längre bort. Om lite mer än ett halvår ska han börja studera vid sin pappas gamla skola, och han har börjat bli nervös att han inte ska vara förberedd. Därför har han letat reda på sin pappas gamla skolböcker från första och andra årskursen, och läst lite i dem.
   ”Trollformellära,” svarar han utan att titta upp från en illustration av en vattenskål vars innehåll flyter omkring i luften ovanför den. ”Pappa? Hjälper det om man läser teorin, och inte bara provar att göra magin?” frågar han, och kan inte låta bli att titta upp. Joseph ler uppmuntrande.
   ”Tja, det beror förstås lite på hur man tar in kunskap, men jag tror inte att det skadar att läsa på lite. Men vet du, lärarna på Hogwarts förväntar sig inte att ni ska kunna någonting särskilt när ni börjar där, så du behöver inte plugga en massa redan nu,” säger han, men inte utan att han känner sig mycket stolt över sin ambitiösa son. Han slår upp en bok själv, och slår sig ner i fåtöljen framför Marcus, nöjd med att åtnjuta varandras sällskap i sitt gemensamma intresse för böcker.
   ”Det är lugnt, jag tycker det är intressant,” mumlar Marcus till svar. Han är lite lugnad av pappas svar, men inte helt säker ändå. Lärarna måste väl tänka att de inte ska vara helt ovetandes om grunderna när de börjar? Lika bra att läsa på ändå, så känner han i alla fall till några av de begrepp han utan tvivel lär höra på skolan. Och om de faktiskt inte väntar sig att han ska kunna något, så vore det trots allt roligt att kunna visa att han har lite koll, redan för början. Så Marcus läser vidare en stund, men vid kapitlets slut har han tröttnat, och öppnar istället en av sina många drakböcker. Det är ju trots allt rätt så lång tid tills skolan börjar, han har ju tid att läsa mer innan dess vid ett senare tillfälle.
Post Reply