Eleanor Thwaites [R] (Cookie)

Locked
SORTERINGSHATTEN
Husalf
Husalf
Posts: 1325
Joined: 05 Feb 2009, 12:34

Eleanor Thwaites [R] (Cookie)

Post by SORTERINGSHATTEN »

Eleanor Thwaites, Blackpool

Eleanor Thwaites suckar halvarrogant åt sina föräldrars uppmaningar att se till att
få det städat på rummet innan gästerna kommer ikväll. För det första, hon skulle
aldrig tillåta att någon okänd människa tog ett steg in på hennes rum, för det andra
är hon väldigt sur på dem eftersom de bjudit in gäster trots att det är hennes
födelsedag. Hon trummar lite nervöst med fingrarna mot matbordet, som för övrigt är
klädd med en otroligt ful, rödvit duk. Om än motvilligt måste hon erkänna att hon
känner nervositeten bubbla i magen, hon sneglar nervöst mot fönstret då och då.
"Tänk om brevet kommer fel? Tänk om det inte kommer alls?" Det är mycket den
nyblivna elvaåringen är irriterad på sina föräldrar för, bland annat att de lyckades
tajma hennes födelsedag så otroligt dåligt så hon vet inte riktigt vad. "Om man
fyller år ungefär samma dag som Hogwartsbrevet ryktas komma, då borde chansen att
bli missad av dem öka massor, alldeles för mycket", tänker Eleanor nervöst.
Detta stämmer givetvis inte, Eleanor har länge försökt hitta extra anledningar att
vara orolig. Det känns mesigt att oroa sig, men med lite extra anledningar går det
bra.
Hon brer ut aprikosmarmeladen på det mörka brödet, och tar en tugga. Det smakar
inte alls som vanligt.
Eleanor har rödaktigt, mellanblont, hår. Hon brukar slänga upp det i en mindre
vacker boll på huvudet, sitt utseende är inget hon bryr sig om särskilt mycket.
Hennes ögon är blågrå, tråkiga. Hon är meddellång, och medelsmal. För övrigt ser hon
rätt normal ut. Hon är mest lik sin pappa till utseendet, men varken sin far eller
mor när det gäller beteendet. Felix Thwaites är magisk astronom, något som Eleanor
verkligen inte förstår. Så tråkigt. Det enda bra med yrket för Eleanor är att hon
får resa mycket, till exempel har hon tillbringat många somrar i Australien. Eleanor
kan minnas i princip varenda sak någon lät henne om länderna hon varit i, mest
eftersom det intesserar henne. Astronomin däremot känns inte alls viktig - varför
inte koncentrera sig på vad som händer på jordens yta istället? Som att hennes brev
borde komma snart.
Eleanor har två anledningar till att vara orolig, den första är hennes födelsedag.
Den andra är, att hur mycket hon än tänker, passar hon inte in i något elevhem.
Eleanor hade kunnat fylla telefonkataloger med varför hon inte passar in i något av
elevhemmen! Kanske kan hon grunda ett femte? Huffelpuff är det självklara elevhemet
för de flesta i familjen Thwaites, men Eleanor kan bara inte tro att hon passar in
där. Hon behandlar absolut inte alla likadant. Öga för öga-påståendet kan hon inte
annat än att himla med ögonen åt, det är löjligt eftersom alla personer inblandade
förmodligen förlorar på det. Också hämnd är bara kortsiktigt bra, och Eleanor vill
definitivt inte tänka kortsiktigt. Eleanor skulle aldrig tvinga på någon en åsikt.
Eftersom hon tänker och tycker en massa hela tiden, är det nog rätt bra.
Eleanor lägger alltid sina drömmar på minnet - det kan vara bra att veta hur man
reagerar i olika situationer. Kunskapen om sig själv är viktig för hennes egen
skull. Hon vet till exempel att om hon skulle träffa på en ungersk taggsvans
skulle hon, om tiden fanns gräva ner sig i marken, om inte försöka springa iväg i
sicksack. Hon är mycket bra på att bedöma även i de värsta situationerna. Sina
vänner som var med när hon träffade draken i drömmen... tja, Eleanor försökte
givetvis få med dem på sin flykt och gömma dem snabbt på och ett bra sätt, men de
som stannade och skulle slåss med draken struntade hon i.
Ravenclaw är hemmet som tilltalar henne mest, men då måste man väl ha bra betyg?
Eleanor känner redan nu att hon inte kommer ha det i ämnena hon inte är intresserad
av.

Brevet har fortfarande inte kommit. Tyst går Eleanor upp på sitt rum, för att bli
överraskad av att rummet är ungefär tre gånger så stökigt som innan frukosten.
"STONEHENGE!" ropar hon argt och irriterat, vilket kan tyckas vara en lite konstig
sak att få för sig att ropa. Stonehenge råkar å andra sidan vara Eleanors katt. Hon
tycker om honom, men någon måste man väl få ta ut sin irritation på. Stonehenge
verkar inte alls ha någon lust att dyka upp, men visst, han är en katt.
Eleanor bestämmer mig för att gå ut istället, kvastflygning är en annan sak hon
fattat tycke för. Om än hennes kvast inte precis är en Nimbulus eller Åskvigg, är
hon mycket nöjd med sin lilla Sopkvast 35+ (plusset står för extra balanskoll). Tänk
att få spela quiddith. Det längtar Eleanor efter - om nu Hogwarts inte struntat i
henne vill säga. Väl uppe två meter i luften , får hon syn på Stonehenge. Eleanors
lillasyster verkar vara mycket upprörd, och tydligen har Stonehenge skurit sig på en
glasskärva i tassen. Borde hon ta hand om honom? Äsch, syrran fixar det säkert. Om
inte annat läker det väl. Mitt uppe i sina tankar tappar hon balansen från kvasten
och dunsar ner i marken.
"Eleanor! Hur gick det!?" undrar systern förskräckt. Irriterande är hon, verkligen.
"Bra" svarar Eleanor enkelt efter att ha hasat sig upp, och borstat bort gräsfläcken
från byxorna. Smärtan som Eleanor känner, existerar bara i hennes huvud. Det är bara
ett tecken på att hon slagit sig. Den finns inte, inte egentligen eftersom det bara
är en obetydlig signal. Hon känner att flyglusten avtar, vilket kan bero på att hon
just fallit ned två meter från marken på gården. Egentligen var det ett mindre
mirakel att hennes pappa inte såg det från köket - vanligtvis har han bra koll på
sin dotter -, han hade varit så orolig att han aldrig låtit Eleanor flyga igen. Mes.
"Gästerna har kommit!" ropar Eleanors mamma glatt. Eleanor suckar, och borstar bort
de sista spåren från den mindre flygkraschen. Hon känner inte alls för att ha gäster
nu, inte för att behöva bete sig varmt och trevligt, fjäskigt. "Åh, så trevigt,
verkligen!" säger hennes lillasyster lillgammalt, och Eleanor får lust att sjunka
genom jorden så smörigt det låter. Hon har god lust att säga som det är, ungefär
"Hej! Synd att ni orkade komma hit, för jag vill nämligen absolut inte ha er här.
Dörren finns på baksidan, ha en bra dag, hejdå.". Dock skulle det inte bli särskilt
uppskattat. Dessutom tänker hon låta systern bete sig på sitt vis, varför skulle
Eleanor försöka ändra på sin lillasyster? "Sköt dig själv och skit i andra" är en
bättre väg att gå. Nej, manipulativ är Eleanor inte, och hon vill inte vara det
heller. Självständig däremot, är hon.

Eleanor vill öva piano, hon måste hinna lära sig hela "Canon in D" innan hon åker
iväg! Dessutom vill hon hinna klart boken hon började skriva i början av sommaren.
Det är egentligen ingen bok, mer ett tankeblock. Eleanor har nämligen listat ut
meningen med livet (ingenting), och en hel drös andra saker. Eleanors egna bokhylla
däremot är rätt tom. Här och var finns en och annan faktabok, mest historia, men
annars finns mest damm mellan hyllorna. Strunt i påhittade skönlitterära liv, och
koncentrera er på verkligheten, människor. Suck.

Eleanor smyger ut till pianot som står i hallen, utan en tanke på gästerna börjar
hon spela. Hela hon fylls av musiken, hon låter händerna spela själva, kopplar bort
tankarna och fylls med ren, ljuv musik. Något säger till henne att inte börja
sjunga, annars hade hon säkerligen brustit ut i sång för att sätta ord på Händels
"Lascia ch'io pianga".

Plötsligt dyker en grå uggla upp. Visst har den ett brev till henne.

Locked