David Adler [R] (Rebbi-Bebbi-Boo)

Locked
SORTERINGSHATTEN
Husalf
Husalf
Posts: 1325
Joined: 05 Feb 2009, 12:34

David Adler [R] (Rebbi-Bebbi-Boo)

Post by SORTERINGSHATTEN »

David Adler, Chepstow

”Och den lilla draken låg där så vaken, tänkte på allt, det var jättekallt. Ville ha en vän och hitta hem igen. Saknade sin mamma och sin snälla pappa.” Sången och gitarrspelet kommer från övervåningen i familjen Adlers hus i Chepstow. Det är Helens och Josephs yngsta son, David, som precis som vanligt sitter inne på sitt rum med sin högt älskade gitarr och spelar en av de sånger han har hittat på själv. Just den här handlar om en drake som råkar flyga bort sig och inte hittar hem, eller han har i alla fall inte gjort det så långt David har kommit i sången. Han är inte helt klar än, trots att sången har åtta verser redan, men det skulle bli så sorgligt om han inte gjorde det och David tycker bättre om glada sånger. Han har skrivit väldigt många sånger med tanke på att han bara är elva år. En hel pärm är snart full med låttexter, vissa skrivna i krita med en åttaårings handstil. Där i sitter inte heller de texter han har tappat bort under åren, vilket också är en del.

Plötsligt är han framme vid sista skrivna versen på sången och när den är slut vet han inte riktigt hur han ska fortsätta. De långa, smala fingrarna spelar melodin medan han funderar och han rynkar de mörka ögonbrynen. Det mesta på David är långt och smalt för tillfället, allt ifrån fingrarna, till benen och till hela han faktiskt. Nog för att han alltid har varit åt det lite längre hållet och väl aldrig direkt var överviktig, men senaste månaderna har han dragit iväg och vuxit massor, så nu är han nästan lika lång som mamma.

I övrigt kan David beskrivas som ganska lik sin mamma, i alla fall i utseendet. Han har i likhet med henne ovalt ansikte, spetsig näsa och brunt, lockigt hår som för det mesta lever sitt eget liv och gör som det vill. Det är nog bara ögonen han har fått från pappa. De är bruna och omringade av långa ögonfransar. ”Rådjursögon” brukar mamma kalla det. David visste inte helt vad det betydde först, vilket resulterade i en sång om att han blev ett rådjur.

Just nu är den elvaåriga pojken klädd i ett par svarta byxor, vit t-shirt och en mörkblå hoodie över, för trots att det faktiskt är juli nu regnar det väldigt mycket idag och är ganska kallt. Egentligen är det lite synd, för på sommaren vill man ju helst att det ska vara varmt och soligt så man kan vara ute och göra roliga saker i det fina vädret. Det som är bra med regnet är väl i och för sig att när han sitter så här inne på sitt rum och spelar och skriver sånger för sig själv så kommer inte mamma och säger åt honom att han ska gå ut och få lite frisk luft och därför kan han sitta här ifred. Annars brukar han i och för sig bara ta med sig gitarren och papprena ut, för det är inte precis som att han tycker att det är pinsamt att sjunga inför familjen. De är ju vana vid det här laget. Dessutom så har Samuel lovat att de ska göra varm choklad och spela kort senare i eftermiddag och det tycker han också ska bli väldigt roligt.

David ser upp väldigt mycket till sin storebror och tycker jättemycket om nu när han faktiskt är hemma så att han kan umgås med honom. De kanske kommer umgås mer i höst dock, han får se, för då går de ju i alla fall i samma skola, men samtidigt så har ju Samuel sina kompisar och David hoppas att han också skaffar sina egna vänner. Det är nog en av de saker han tror kommer vara roligast med att börja Hogwarts, att få massor av nya kompisar alltså. Han är tvärsäker på att det kommer gå hur bra som helst. Det är ju bara att börja prata med dem. Så är David oftast, glad och positiv och utan minsta lilla spår av pessimism. Att det skulle kunna gå katastrofalt tänker han inte ens på. Det är klart att han vet att det inte alltid blir som man tänkt sig ibland, men han resonerar så att det får man ta då. Ingen idé att oroa sig över det i förväg.

När han sitter där och spelar tittar pappa in i rummet och säger:
”David, det är lunch nu. Och då menar vi faktiskt nu på en gång, så lägg ifrån dig gitarren, gå och tvätta händer och kom ner och ät sedan.” Det är faktiskt ganska vanligt förekommande att David blir tillsagd att han ska göra något, men sedan fastnar i något annat. Han ska bara fixa en liten sak, men så fastnar han i nästa sak eller så ser han något intressant som han blir nyfiken på och glömmer liksom bort vad det var han skulle göra.

Speciellt musik är väldigt lätt att fastna så i. Antingen så spelar han gitarr eller så ska han precis gå och så ligger något spännande han vill läsa uppslaget på skrivbordet. Han har en tendens att kunna snöa in på olika områden inom musik en kort period. Ett tag var det klassiska verk, ett tag var det rockartister och nu nyligen hade han en period då han skulle veta allt om manliga operasångare. Nog för att han bara spelar gitarr själv och hans stora dröm är att bli musiker och spela ganska akustiska låtar, men han intresserar sig fortfarande för allt annat runtomkring också. Det är så stort och det fascinerar honom hur mycket musik kan vara. Allt från gamla musikstycken med stora orkestrar till en rappare med texter om samhällets orättvisor till rockmusik med skrikande gitarrer. Det är musik alltsammans och helst av allt vill David veta allt om det.

Nu så gör David däremot nästan snällt som han blir tillsagd. Han spelar bara ett par ackord till, sedan reser han sig från sängen och går ut tvättar händerna. Väl i badrummet kan han bara inte låta bli att börja sjunga lite igen.
”Min brorsa och hans tjej, de gillar att pussas. De gör det nästan jämt när hon är här”, börjar han sjunga på en låt han skrev förut i somras. De handlar om Samuel och hans flickvän Abi. Tyvärr verkar Samuel inte alls förstå hur bra den är och bara efter ett par meningar hör han protester utifrån.
”Sjunger du den där tänker inte jag spela kort med dig.” David tystnar. Han vill faktiskt spela kort med Samuel sedan och då känns det dumt att reta upp storebror. Inte så att han inte tänker sjunga den igen, för egentligen är det ett mästerverk, men ändå. David börjar istället sjunga på en låt av Mathilda Forbes som han hört på radion och går ner i köket när händerna är rena. Hoppas det blir något gott till lunch.

Locked