Page 1 of 1

Olivia Westport [G] (Rebbi-Bebbi-Boo)

Posted: 09 Sep 2012, 19:17
by SORTERINGSHATTEN
Olivia Margaret Westport, Chesterfield

”Det känns lite konstigt egentligen. Om mindre än en vecka är jag på Hogwarts och kommer inte hem igen förrän till jul. Jag kommer inte träffa familjen på flera månader. Eller göra saker som att äta frukost vid frukostbordet eller träna på att stå på händer i trädgården. Jag kommer inte ens stå så här och borsta tänderna innan jag går och lägger mig.”
Den tanken som snurrar i elvaåriga Olivia Westports huvud medan hon tar sin gula tandborste med rosa puffsurrare på från familjens silverfärgade tandborstställ och tar på tandkräm. Klockan är nästan tio på kvällen och det är idag fem dagar kvar till första september, vilket även betyder att det är fem dagar kvar tills hon kommer ge sig av från tegelhuset strax utanför Chesterfield där hon bor tillsammans med mamma Mandy, pappa Felix, bröderna Nicolas och Ryan och ugglan Peanut och börja på Hogwarts istället. Det är nervöst, väldigt nervöst till och med, men det kommer nog gå bra ändå. Hon vet till exempel redan att hon kommer ha farfar som lärare i ett ämne som heter kvastflygning och hon har ett par äldre sysslingar i skolan, plus att hennes kusin Daemon också ska börja nu, så hon kommer känna några i alla fall. Sedan säger ju alla att man får massor av nya kompisar också, så hon hoppas att det löser sig. En sak som hon däremot fronderat lite över är hur det kommer gå att säga professor Westport till farfar, som han har berättat att hon måste. Det kommer ju sluta med att hon säger fel precis hela tiden.

Efter en stunds borstande, kanske hälften av de rekommenderade två minuterna spottar hon ut tandkrämen och sköljer munnen med vatten. Därefter tittar hon upp i spegeln igen. Ögonen som tittar tillbaka är gråa och sitter i ett hjärtformat ansikte med spetsig näsa och smala läppar. Runt ansiktet hänger ett tjockt, långt, ljusbrunt hårsvall som nu som oftast är flätat i två flätor. Nu börjar Olivia dock ta upp dem för att borsta håret, något hon alltid gör varje morgon och kväll för att sedan fläta tillbaka det igen. Anledningen till att hon alltid har det flätat är att det nu är så pass långt att det är väldigt jobbigt att ha det utsläppt och därför är det bara ytterst sällan hon har det så, mest bara när hon av någon anledning ska vara lite extra fin. Då skulle nog många fråga sig varför hon helt enkelt inte klipper av det om det är så jobbigt, men även Olivia blir galen på sitt hår om hon har det utsläppt vill hon absolut inte klippa av det. Hon tycker det är jättefint och eftersom hon har sparat det sedan hon var sju vill hon absolut inte ge upp nu. Det är klart att hon har toppat det och sådär under de fyra åren, men inte mer än nödvändigt och det har också gjort att håret nästan räcker ända ner till midjan nu. Med hårborstningen är hon dock betydligt mer noggrann än med tänderna. Hon kan vara noggrann om hon vill, även om det är många som har svårt att tro det. Slarvig och smådisträ skulle nog de flesta kalla henne.

När håret är borstat och flätat igen går elvaåringen ut från badrummet och genom hallen för att komma bort till sitt rum. Rummet är ganska typiskt en elvaårings med tapeter i ljusgult eftersom gult råkar vara Olivias favoritfärg. Det sitter en samling av olika gosedjur, nallebjörnar, hippogriffer och puffsurrare bland annat, på sängens fotända. Mot fönstret står ett skrivbord som just nu är överbelamrat av vattenfärger. På väggarna sitter foton av henne själv och nära och kära, affischer med bilder på söta djur eller kändisar hon tycker om och så finns där en hel del bilder från New York. Kort och gott ser det ut ungefär så som man kan vänta sig att en elvarings rum ser ut.

New York är Olivias absoluta favoritstad och även om hon var där senast för bara två månader sedan längtar hon redan tillbaka. Den förkärleken föddes ganska tidigt genom att hennes farmor gifte sig med en amerikansk mugglare och flyttade ihop med honom i en lägenhet i Brooklyn i New York. Det har lett till att hon hittills har varit i den staden tre gånger och hälsat på och både gått runt i mugglardelen och magikerdelen. Hon älskar dem båda, att staden är så stor och att det är så mycket människor och liv och rörelse överallt, även om det känns lite konstigt att vara ute i mugglardelen där allt är så annorlunda. Farmor som är mugglarfödd klarade det bra ganska från början, men för Olivia, vars båda föräldrar är trollkarlar och som är uppvuxen i det var det lite annorlunda. Hur som helst vet hon alldeles säkert att när hon blir vuxen och har gått ut Hogwarts och sådär vill hon flytta dit. Hon ska flytta dit, det har hon redan bestämt sig för.

Något annat som syns ganska tydligt i Olivias rum är att hon älskar färger, gärna många olika och med roliga mönster. Gardinerna är mönstrade med stora blommor i rött, gult och orange, överkastet på sängen är klarblått och får man för sig att öppna garderoben i mörkt trä som står mot den bortersta väggen ska vi inte ens tala om vilken färgexplosion man möts av. Själv tycker Olivia att det är jättekul. Hon tycker om när det är lite glatt och spralligt och kan väl beskrivas på ungefär samma sätt själv, som en glad och sprallig elvaåring som oftast har spring i benen och någon knasig idé hon vill genomföra. Rädd kan man knappast kalla henne, snarare någon kombination av modig på riktigt som att hon säger det hon tycker och tänker på riktigt, oavsett hur det kommer att mottas och idiotiskt dumdristig, som när hon ville prova om man kunde stå på en hand i ett träd. Det gick inte och det lilla experimentet slutade med en hjärnskakning och hyfsat upprörda föräldrar. Att stå på händer, hjula och liknande gymnastiska övningar är också väldigt typiskt Olivia och något hon tycker är väldigt roligt. Det hela började för ett par år sedan när hennes äldre sysslingar som håller på med gymnastik lärde henne att hjula och stå på huvudet och så fortsatte det lite i den andan, att hon ville lära sig mer. Därför fortsatte hon att träna och speciellt nu på sommaren, när hon kan vara ute hela dagarna och slipper få skäll för att hon har råkat sparka ner något är det något hon ofta håller på med ute i trädgården. Det eller att leka med några av de andra barnen som finns i närheten.

Olivia byter om från de ljusbruna shortsen och det gula linnet till ett knälångt nattlinne med korta ärmar och en stor, ljusblå uggla frampå. Därefter struntar hon i att tända nattlampan, släcker taklampan och går och lägger sig. Egentligen är Olivia mörkrädd, men just nu försöker hon vänja sig av vid det genom att helt enkelt inte tända den kittelformade lilla lampan hon har som nattlampa. Tyvärr går det inte speciellt bra i natt och efter en kvart står hon inte ut, utan är uppe igen och tänder den. En stund senare somnar hon tryggt och drömmer om alla roliga saker hon kommer få vara med om på Hogwarts och skolåret, eller rättare sagt åren, den nya tid i hennes liv som börjar om bara ett par dagar.