[TDL-P] Aticus Drake [S] (Lemon 90)

Här kan man läsa karaktärernas bakgrunder.
Traxy
Spelledare & Admin
Spelledare & Admin
Inlägg: 8130
Blev medlem: 03 feb 2008, 19:54

[TDL-P] Aticus Drake [S] (Lemon 90)

Inlägg av Traxy » 25 mar 2016, 20:50

Aticus Drake
Dover, Kent

Strax utanför staden Dover i grevskapet Kent ligger ett hyfsat gammalt hus med tillhörande trädgård. Ingen skulle kunna misstänka att det var något speciellt med den äldre man som bodde i huset, han är nämligen noga med att hålla en fasad utåt. Mannen vid bordet rycker till vid ett ljud, han hade slumrat till igen, en vanlig åkomma vid hans ålder. Till slut inser mannen, som förresten heter Aticus, att det konstiga ljudet måste ha kommit från den stålgråa katt som nu sitter och stirrar förebrående på sin ägare. Aticus suckar. Katten, som hade varit hans ständiga följeslagare i ganska många år nu, hade en stark vilja och Aticus kan nästan gissa sig till vad det gäller den här gången.
”Vill du ut, Maggie?” frågar gubben och går för att öppna ytterdörren. ”Sådär ja, ut med dig då”, säger han skrockande det tar inte många sekunder innan katten glatt försvunnit ut genom dörren med ett litet mjau som tack till husse för att han släppte ut henne.

Mannen, som nu åter har slagit sig ner vid bordet, är hyfsat lång. Hans hår, som en gång var
Platinablont, är nu vitt; han har gröna ögon och ett välansat skägg. Det märks att måste ha varit mycket stilig för sisådär 50 år sen. Mannens namn är som sagt Aticus, Aticus Drake för vara mer exakt.

Då han är 80 år och inte särskilt ung längre så har åldern naturligtvis tagit ut sin rätt på gubben, det är framförallt knäna som krånglar vilket gör att han fått en något haltande gång men det är inget större hinder för Aticus som försöker hålla sig så aktiv som möjligt. Förutom den åttaåriga katten och ugglan Merlin så har gubben i princip ingen familj kvar. Broderns familj fanns ju så klart men de träffade han inte alltför ofta, bara vid speciella tillfällen. Då är det bra att han har vännerna i den lokala trolldrycksmakarklubben, en klubb för folk som var lika intresserade utav trolldryckskonst som han själv. De brukade träffas ungefär två dagar i veckan och diskutera trolldryckskonsten och de senaste upptäckterna inom ämnet, någon gång hände de till och med att de bryggde egna trolldrycker. Sedan är även Quidditch en sak som Aticus är intresserad av och han följer gärna ligan och diskuterar Quidditch på sin fritid.

Då den åldrige mannen idag ser tillbaka på sin barndom så mins han att den var rätt så lycklig. Han växte upp i ett ganska stort hus i utkanten utav Chatham. Huset var även släkten Drakes släktgods eller gods och gods, det var ju mer ett större hus. Båda föräldrarna hade hyfsat välbetalda jobb så pengar var inte något som familjen saknade direkt. Förutom Aticus hade familjen ytligare två barn: den tio år äldre Alexander som Aticus beundrade men inte fick så bra kontakt med eftersom Alexander började studera på Hogwarts när de båda yngre bröderna var ett och tre år gamla. Istället blev det så att Aticus och den två år äldre brodern Edmund kom att stå väldigt nära varandra.

Åren gick. Edmund försvann också iväg till Hogwarts och den unge Aticus kunde knappt bärga sig till den dagen då det var hans tur att fara. Åren gick snabbt och en dag stod han där på King Cross med sin bagagevagn och väntade på att få gå på tåget till Hogwarts.

Aticus första år på skolan var väldigt lärorikt, utvecklande och inte minst spännande. Den unga gossen sorterades, till familjens och sin egen stora glädje, in i Slytherin och fick snabbt många nya vänner som han har försökt att hålla kontakten med. Den elvaåriga Aticus hittade snabbt flera ämnen han tyckte om, Kvastflygning och Örtlära för att bara nämna några. Det ämne som han verkligen märkte att han hade fallenhet för blev dock, föga förvånande så här i efterhand, trolldryckskonst. Det är lite svårt att säga vad det var som fick honom att fastna för just det ämnet, kanske var det att han fick experimentera lite med olika ingredienser vilket den elvaåriga Aticus
tycke var väldigt intressant, men det handlade nog mest om att lektionerna i trolldryckskonst var ett tillfälle för Aticus att slappna av inte tänka på läxor eller något annat bara ha full fokus på det han höll på med för tillfället. Det och hans fallenhet för ämnet fick honom att tänka i de banorna att trolldryckskonst var något han gärna ville syssla med efter skolan frågan var bara på vilket sett.
Annars hände inte så mycket mer under första året än att han och Maggie blev ihop under vårterminen och Aticus åkte hem på sommarlov med ett bra betyg och ett U i sina tre favoritämnen.

När Aticus skulle börja sitt femte år på Hogwarts blev han vald till prefekt. I slutet på Aticus femte år var det även dags för GET-prov. GET-proven gick för Aticus del ganska bra, han gjorde ganska bra ifrån sig på proven i de flesta ämnena. Annars hände inte så mycket mer under Aticus femte år han hade ett samtal med sin elevhemsföreståndare och kom fram till att han gärna ville fortsätta att jobba med trolldrycker, antigen som trolldrycksmakare eller som någon form utav tjänsteman på Ministeriet om det jobbet gick att kombinera med hans intresse för trolldryckskonst.

Aticus två sista år på Hogwarts bestod utav extremt mycket plugg. Dessutom hade han ju
Quidditchen och sina prefektuppgifter, så det blev inte mycket tid över till annat. Till slut fick Aticus dock lön för mödan då han tog examen med fina avgångsbetyg. Tiden på Hogwarts var nog den lyckligaste i Aticus liv.

Direkt efter examen från Hogwarts började Aticus jobba som assistent på ett större företag som tillverkade trolldrycker. Aticus älskade sitt arbete men på grund utav att han tillbringade all sin tid på jobbet tog hans relation med Maggie slut.

Efter så där tio år på företaget kom Aticus på att jobbet visserligen var spännande men inte särskilt välbetalt. Han ville bli sin egen chef och tillverka egna trolldrycker istället. Jobbet på företaget hade visserligen gett Aticus väldigt mycket praktisk erfarenhet utav trolldrycker men man kan ju aldrig lära sig för mycket. Det ansåg i alla fall Aticus, så han började med att resa runt i världen och fortsätta att studera trolldrycksmakeriets ädla konst samtidigt som han tog lite olika jobb då han kunde. Efter nästan tjugo år av ett kringresande liv ansåg Aticus att nu fick det vara nog. Han hade ju samlat på sig massvis av praktisk erfarenhet, så varför inte väcka liv i den gamla drömmen att starta eget? Sagt och gjort, han köpte huset utanför Dover och en katt att ha som sällskap och började att experimentera med trolldrycker som han sedan sålde - något han gör än idag, när han inte håller föreläsningar om Trolldryckskonst, vill säga.

Den ålderstigne mannen sitter och läser The Daily Prophet. Han är säker på att han såg en annons någonstans i tidningen. Just det ja, som han trodde. Han sätter på sig glasögon och läser följande:
Hogwarts Skola för Häxkonster och Trolldom söker efter ny lärare i Trolldryckslära. Han läser artikeln igen - det här var ju för bra för att vara sant. Tio minuter senare har Aticus skrivit ett brev med ett svar på annonsen och sina kvalifikationer samt skickat iväg Merlin med brevet.

Några veckor senare är huset i en väldig röra. Den glatt gnolande äldre mannen håller på att packa ihop allt han ska ha med sig i resväskor och kartonger. Äntligen skulle han få återse sitt älskade Hogwarts.

Hur är Aticus som person då? De flesta skulle nog beskriva honom som en sann Slytherhinare, med andra ord han har de flesta av sitt gamla elevhems kända drag. Han är slug, listig och något manipulativ; han är inte sen att utnyttja andra för att själv gå längre upp på karriärstegen. Han har dock inte enbart dåliga egenskaper, han är även enormt ambitiös, vetgirig, lojal mot de han anser vara sina vänner och håller alltid sitt ord. Han har även inte särskilt mycket fördomar om folk utan försöker låta folk få visa vad de går för innan han dömer dem. De fördomar Aticus har om till exempel mugglare har han lärt sig bortse från i arbetslivet och är inget som han visar utåt, men om man tog upp frågan med honom skulle man märka att han har en mer liberal inställning till mugglarfödda elever än renblodiga trollkarlar i allmänhet har.

Som professor skulle hans starkaste tillgång vara hans erfarenhet inom ämnet och hans vilja att försöka se alla elever. Han kan visserligen vara pedagogisk om han sätter den sidan till och är ganska så rättvis. Han är dock något konservativ då det gäller handuppräkning och förmodligen inte sen att både ge och dra ifrån poäng om inget annat hjälper. Han är även ganska noga med regler och säkerhetsföreskrifter.