Mary Genevieve Kneazle [R] (Vaniljtea)

SORTERINGSHATTEN
Sorteringshatt
Sorteringshatt
Inlägg: 1325
Blev medlem: 05 feb 2009, 12:34

Mary Genevieve Kneazle [R] (Vaniljtea)

Inlägg av SORTERINGSHATTEN » 11 mar 2016, 12:36

Mary Genevieve Kneazle, Ellesmere, Shropshire, England


Någon gång hade det varit roligt att undersöka hela släktträdet. Mary Genevieve skulle finna det intressant att ställa upp statistik över hur många i släkten som burit namnet Mary genom tiderna. Hon visste förstås var det kom från – en anfader hade förlorat sitt livs kärlek, Mary Ann, och döpt sin dotter till hennes minne. Denna Mary Ann, som gått bort i barnsäng, vilket kunde hända ofta på den tiden, hade visst varit en helt perfekt människa. En god hustru, en god mor, en underbar person. När Mary Genevieve var liten hade hon inte förstått hur en sådan människa, som måste vara intelligent i all sin duktighet, lyckats dö i en barnsäng. Varför försöka lägga sig i en som vuxen? Nog måtte hon förstått att den skulle vara för liten för henne. Sedan dess har Mary Genevieve insett att ”barnsäng” var uttrycket man använde när en kvinna gått bort under tiden hon födde barn. Det hade skrämt henne lite, och hon är väldigt tacksam att hennes egen mamma inte dött när hon själv föddes. Mary Genevieve älskar sina föräldrar, och vill absolut behålla dem båda två, så länge hon bara kan. I alla fall hade nästan alla flickor i släkten fått namnet Mary efter den där Mary Ann, Mary Genevieve var bara en av dem. På ett sätt kunde det vara lite jobbigt, att inte få ha sitt namn i fred, att behöva kämpa för att skapa sig en egen identitet. Men det kändes också ganska... tryggt. Det var fint att så tydligt tillhöra någonting, att ha alla de där andra Maryarna i släkten att luta sig tillbaka på, att veta att det trots allt var där hon hörde hemma.

Mary Genevieve har inga syskon. Hon vet att flera av de andra Mary Någontingarna i släkten ofta får smeknamn, så att man ska kunna hålla reda på dem, men Mary Genevieve har alltid tilltalats med sitt fulla namn. Bara ibland säger pappa Genie till henne, som både är ett smeknamn, och en komplimang till hennes intellekt. Charles Eric började läsa böcker för henne när hon var mycket liten, och eftersom hon mycket tidigt själv började läsa, har han sedan dess vidhållit att hon är den smartaste lilla flickan han någonsin känt. Charles Eric har alltid varit en mycket stolt far. Likaså är Atalanta en mycket stolt mor. Familjen i allmänhet är något som hon värdesätter högt, och de hälsar ofta på Mary Genevieves morbröder och andra släktingar. Mammas släkt kom från Lake District, och Mary Genevieve älskar att åka upp dit. Naturen där är helt obeskrivligt vacker, och påminner henne om fina dikter, något hon gärna läser. Dessutom har hon en massa kusiner där uppe, och som ensambarn var det alltid en glädje att få umgås med dem.

Tekniskt sett är hon lika gammal som tvillingarna Dwynn och Evie, men de fick börja på Hogwarts ett år innan henne, eftersom Mary Genevieve är född i december. På sätt och vis är hon mer jämngammal med Amethyst och Farrow, som båda är flickor hon gärna umgås med. Det är alltid kul att spendera tid med Farrow, som är en riktig glädjespridare, och Amethyst är någon man kan tala ordentligt och ändå ha roligt med. Mary Genevieve föredrar mellankusinerna till de äldsta, som båda är lite svåra att få kontakt med, tycker hon. Kanske beror det på åldersskillnaden, eller så är det kusinernas blyghet som kommer i vägen. Tvillingarna är trevliga att umgås med, men Mary Genevieve har ibland svårt att inte känna sig som tredje hjulet med dem. Det är enklare när Farrow också är med. De allra minsta kusinerna är också roliga att umgås med, men på ett annat sätt. Hon kan inte påstå sig få ut samma saker av att hjälpa till att ta hand om dem, även om de såklart är jättesöta och festliga. Varje gång hon varit på ett längre besök hos kusinerna (ibland övernattar hon till och med) känns det alltid skönt att komma hem till det i jämförelse tysta och väldigt lugna huset hon och föräldrarna bor i. Det är inte ett stort hus, bara två sovrum och ett litet vardagsrum förutom badrum och kök och ett förråd, men något mer behöver de ju inte. Ibland när Mary Genevieve och någon av kusinerna ville leka var det nästan bättre att vara hemma hos henne, för då fick de vara ifred. Hon har en kusin till, Thaddeus, från sin pappas sida, men han är flera år äldre, och lite svårare att umgås med, även om de också förstås träffas ibland. Sedan har hon en massa andra släktingar, de flesta heter ju Mary, men de står inte varandra lika nära. Mary Genevieve vet att några av dem dessutom har en del fuffens för sig (hon har hört sina föräldrar prata ibland sent på kvällarna när de trott att hon sov), och hon känner inget behov av att lära känna dem bättre. Charles Eric och Atalanta har tagit avstånd från dem, och umgås hellre med sina syskon och föräldrar och deras familjer.


Om man vet vad man ska titta efter är det ganska tydligt att Mary Genevieve härstammar från släkterna Kneazle och Willot. Hon har ljus hy med en samling fräknar över näsan, är lång och slank, med guldbruna ögon, och långt, nästan svart hår. Hon tycker om sitt hår, och sitter ofta och pillar lite med det. Ibland flätar hon små slingor i det, ibland till och med med pärlor. Hon gillar stora och glittriga diadem, som står sig fint mot det mörka håret, och drar extra uppmärksamhet till det. Håret får hjälp av hennes smakfullt markerade ögonbryn att rama in ansiktet, som ofta pryds av ett lätt leende.

Annars är hon inte speciellt intresserad av kläder och smycken, även om hon föredrar att klä sig i gammaldags klänningar eller skjorta och kjol. Till och med när hon leker utomhus, vilket hon gärna gör. Då brukar hon hitta på en fantasifull bakgrundshistoria till leken. Ofta låter hon sig inspireras av de böcker och sagor hon läser, och hennes favoriter har alltid någon mycket strategisk drottning eller prinsessa, som mot alla odds lyckas vinna över de som motsätter sig henne. När hennes föräldrar uppfattade det intresset hos sin dotter skaffade de henne flera historiska böcker på temat, och Mary Genevieve älskar att fördjupa sig i de kungliga intriger som styrde Europa under så lång tid. Flera dagar i veckan brukar hon stanna hos sin mormor och morfar, eftersom föräldrarna jobbar, och då sitter hon gärna med en bok uppslagen i knäet.

Atalanta jobbar tillsammans med en Mr Joseph Lee, som är urmakare, fast bara några dagar i veckan. Mary Genevieve ber ofta sin mamma förklara hur hon designar klockorna, ibland efter kundens beställning, och tillverkar dem med en kombination av hantverk och magi. Det verkar komplicerat och Mary Genevieve ser mycket upp till sin mor som kan klara av något sådant. De äter alltid frukost tillsammans, och sedan får Mary Genevieve stiga in i eldstaden för att åka till sina morföräldrar, innan Atalanta transfererar sig till jobbet. Charles Eric jobbar alla veckodagar, ibland till och med lördagar, eftersom han är anställd på ett litet bageri i byn. Där jobbar bara magiker, men även mugglare handlar där, fast de inte vet om att magi är en självklar del i tillverkningen av de väldoftande brödbullarna.


Mary Genevieve kan inte tänka sig en värld utan magi. Hon är uppvuxen med det, och det skulle kännas helt onaturligt att mamma eller pappa inte viftade med sina trollstavar för att samla ihop disken efter middagen, eller att ha foton som inte rörde sig, eller att inte använda sig av flampulver varje gång hon ska besöka någon släkting. Mary Genevieve tycker faktiskt lite synd om mugglarna som går miste om allt sådant. Det kan inte vara lätt. Mary Genevieve är bara lite lätt avundsjuk på en enda punkt: hon vet att deras barn får börja i skolan mycket tidigare än magikerna gör, och hon ser väldigt mycket fram emot att börja skolan. Hon har naturligtvis blivit undervisad en del av sina föräldrar, mormor och morfar, och ibland även morbror Alexander och moster Jennifer, när hon varit hos kusinerna under tiden de haft hemlektioner. Mary Genevieve läser snabbt, skriver vackert, och har en överskådlig förståelse för olika ämnen inom magianvändning, och för hur deras samhälle ser ut. Men hon vill veta mer. Hon vill gå in på djupet, inte bara förstå generellt i teorin, utan ha fullständig koll på alla detaljer, i teori så väl som praktik. Hon kan inte bärga sig tills hon äntligen får börja skolan, och lära sig hantera sina egna magiska krafter. Hittills har hon råkat använda sig av magi när hon varit rädd eller upprörd – oftast i samband med åska, eller mardrömmar – men det var ju en helt annan sak. Mary Genevieve vill börja på Hogwarts och lära känna både sina klasskamrater och lärare, och allt arbetsmaterial. Hon har höga förhoppningar, och är mycket förväntansfull. Efter att ha hört berättelser från äldre släktingar har hon dessutom lyckats måla upp en bild som hon vill tro är ganska realistisk. Hon är en ganska rationell flicka, och trots sin entusiasm inte benägen att tro att skolan kommer bli en felfri dans på rosor. Några ämnen och lärare kanske hon inte ens kommer tycka om, men det betyder inte att hon inte vill försöka. Mary Genevieve vill i grunden av sin person förstå, och lära sig att se samband och anledningar bättre än hon gör nu. Hon kommer väl aldrig att bli någon drottning, men det ska inte hindra henne från att lära sig vara minst lika klok och strategisk som dem.


”Genie?”

Charles Eric kommer in i deras lilla vardagsrum, och Mary Genevieve sprätter till av hans röst. Hon har haft en diktsamling uppslagen i knäet utan att ha läst i den. Hon bubblar av känslor; nervositet, förväntan, glädje, oro. Idag ska hon åka till Hogwarts, och hon har väntat i soffan under tiden föräldrarna gjort sig i ordning. Pappas gamla koffert har varit färdigpackat sedan i förrgår, och står nu bredvid eldstaden. Liksom Mary Genevieve tycks den vänta, kanske den väldigt gärna vill återse slottet? Mary Genevieve är klädd i en violett klänning, en av hennes favoriter, som hon tror blir bekväm att åka tåg i, och hon har en mindre ryggsäck bredvid sig. Charles Eric går fram till henne, och stryker henne över kinden.

”Du behöver inte vara nervös, gumman, du kommer klara dig fint. Här, jag tog med mig några citronpajer åt dig,” säger han med en blinkning, och lägger ner en burk med de små bakelserna i hennes ryggsäck.

”Är ni klara att åka?” frågar Atalanta som också kommit in i rummet. Mary Genevieve tittar upp på henne, och tycker att Atalanta ser lite blank ut på ögonen, men där finns en stolthet också. Hon reser kvickt på sig, och omfamnar både mamma och pappa i en hård kram. De kramar henne tillbaka, med samma passion, en sista kram hemma innan de ska bege sig till King's Cross. Sedan tar hon ett djupt andetag, och nickar beslutsamt.

”Okej, dags att åka. Kom igen nu, skolan väntar!”