Felix Darling [G] (Viggo)

SORTERINGSHATTEN
Sorteringshatt
Sorteringshatt
Inlägg: 1325
Blev medlem: 05 feb 2009, 12:34

Felix Darling [G] (Viggo)

Inlägg av SORTERINGSHATTEN » 24 jan 2015, 19:04

Felix Connell Darling, Toraigh Island

Det hörs dämpade ylningar från källaren och Felix stirrar ut i mörkret. Han sitter på sängkanten med fötterna i golvet och andas ljudlöst genom munnen medan han lyssnar på det hemska oväsendet. Huden är klibbig av svett och han fryser lite men vågar inte hämta filten som ligger på andra sidan rummet. Rör han på sig kommer den att veta att han inte sover, det skulle vara farligt för dem alla.
Felix tänker på mamma och Cara. De har sina sovrum på varsin sida om hans men just i denna stund känns de alldeles för långt borta. Det är dags att vara en man, Felix knyter nävarna, man kan inte springa till mamma så fort man blir rädd.
Rädd. Felix tycker inte om den känslan, den förlamar och gör en dum i huvudet. Han behöver kunna tänka klart ifall monstret i källaren bryter sig loss och kommer upp till dem. Planen är redan uttänkt: fram med silverdolken och pilarna med silverspetsar – bågen hänger redo på en krok i dörren, sen är det bara att sikta och skjuta. Han har övat på ett träd och brukar träffa minst fem av tio gånger. Han gömmer såklart sina vapen, mamma skulle inte bli glad om hon visste att han hade dem. Cara vet men hon skvallrar inte, hon är en bra storasyster som stöttar honom i hans kamp mot mörkret.

Det är tyst nu. Felix anstränger sig för att höra någonting men snart gör ljudet av ingenting ont i öronen. Han vågar inte slappna av riktigt än – det är också farligt. Huvudet nickar till och han blinkar några gånger för att bli av med tröttheten. Om han kunde skulle han vara uppe tjugofyra timmar om dygnet men det orkar han inte, han är ju bara elva år.
Pojken med svart hår och gröna ögon anser att den största faran är över efter någon timma, han lägger sig försiktigt ned och kryper ihop i fosterställning medan han blundar. Han sover alltid oroligt, drömmer mardrömmar om svarta ögon och vassa tänder och vaknar allt som oftast kallsvettig innan solen hunnit gå upp över vattnet utanför. Han kommer inte ihåg hur hans pappas ögon såg ut innan han förändrades för alltid. Felix har hört historier om sin pappa som ung, att han var glad och livfull, utåtriktad och ambitiös – inte alls som han är idag. Det är sorgligt, Felix hade gärna velat träffa den mannen.

Pappa Scott Darling arbetar på Trolldomsministeriet, på Sektionen för Monster, under Avledningen för Magiska Skapelser. En sen kväll för nästan nio år sedan åkte han ut på ett uppdrag för att se över och i värsta fall ta hand om en ny varulv. Han hade varit oförsiktig och blivit biten, sedan började mardrömmen för hela familjen. Felix var bara två år och kommer inte ihåg någonting av sitt liv innan förbannelsen, fast det kanske bara är bra. Pappas blåa ögon är idag mörka, bistra och ondskefulla, Felix tycker inte om att se på mannen alltför länge för det gör honom bara mer arg och rädd. Rädslan går att gömma bakom ilskan, känslan driver honom till att hela tiden försöka ligga ett steg före monstret. Pappa blir fastkedjad i källaren under fullmånefasen och får komma upp när han lugnat sig. Det kan ta flera dagar. Felix ser alltid till att ingenting har förstörts eller försvagats efteråt. Han ser även till att alltid vara beredd på det värsta. Ett ombyte kläder ligger i en ryggsäck bredvid sängen, ett foto på familjen och en flaska vatten är också med. Ett långt rep och silverdolken ligger överst, mer behövs inte för att han ska kunna överleva en katastrof. Mamma Bridget ser alltid till att låsen fungerar på alla dörrar och fönster men Felix har börjat dubbelkolla dem när han tror att hon inte ser honom. Cara läser böcker för monstret innan hon går och lägger sig och just under förvandlingen sitter hon och sjunger. Felix blir irriterad på henne, hon är så naiv trots att hon är två år äldre. Ibland vill han ruska om henne och få henne att förstå att deras pappa är borta för alltid. Mamma blir ledsen på honom ibland när hon märker hans hat, hon förklarar att pappa tar en brygd som hjälper honom att vara mer stabil som människa så att han ska kunna vara med familjen men Felix tycker inte att det räcker. Scott har gått ned i arbetstid, han behöver förbereda sig länge på morgnarna innan han kan gå ut och vistas bland folk och på kvällarna varvar han ned med en bok som han läser från början till slut. Felix hatar hans små ritualer, han hatar sin pappa över huvud taget. Det är jobbigt att tänka på hur deras liv kunde ha sett ut om pappa inte varit så dumdristig och slarvig. Felix hade kanske haft kompisar och de kunde ha bott kvar inne i Ennis. Nu bor de istället på en pytteliten ö utanför Irlands kust, mitt ute i ingenstans känns det som. Han träffar nästan aldrig några av sina släktingar, ingen vet om förbannelsen förutom pappas föräldrar och arbetskompisar. Ingen hälsar på dem och de åker aldrig någonstans. Jo, en gång per år tar mamma med sig Cara och honom till Diagongränden för att handla trolldrycker till pappa och Hogwarts-saker till Cara. Felix är i hemlighet avundsjuk på sin storasyster som slipper helvetet i nästan nio månader per år. Det är nio fullmånar hon kan slappna av, nio fullmånar som skrämmer livet ur honom. Felix blir hemskolad av en tant som kommer dit de timmar hans pappa är på jobbet. Hon vet såklart ingenting och familjen vill ha det så. Varulvar är fortfarande fruktade och hatade i magivärlden och Felix förstår dem, vem skulle kunna älska ett odjur? Mamma tydligen… och Cara. Felix är inte boksmart men händig och atletisk. Han kan simma snabbt, lyfta tunga lådor och täljer sina egna pålar (vampyrer finns ju också där ute). Han längtar tills han får sin egen trollstav, tänk vilka fantastiska saker han skulle kunna göra med den – det skulle inte finnas några begränsningar för hur mycket han kunde beskydda sig och sin familj.

Han längtar tills han får börja på Hogwarts, det kommer kännas som en befrielse, det är han övertygad om. Där kan han lära sig allt om att skydda sin familj och döda varulvar, kanske få ett par kompisar och bli mer normal. Cara blev mer utåtriktad och sprallig efter sitt första år på skolan, kanske kan även Felix få mer positiva karaktärsdrag? Hittills finns bara mörker. Han märker av det mest när han träffar andra, de vågar inte se honom i ögonen men blickarna bränner honom alltid i ryggen. Han är tyst och tillbakadragen, ler nästan aldrig och vägrar svara på frågor som har med hans personliga tankar och känslor att göra. Han är elva år men beter sig som en sur gammal gubbe enligt Cara. Hon säger det dock med ett litet retsamt leende och ibland får hon honom att le tillbaka, det varar dock sällan länge. Han gillar heller inte att han ser ut som sin pappa, förutom ögonen vars gröna färg han ärvt av mamma. Han vill inte bli jämförd med monstret eller ens bli ihopkopplad med det. Cara har tur, hon ser ut som mamma förutom ögonen som hon ärvt av pappa. Gener är konstiga och han hatar dem med. Ibland kommer Felix på sig själv med att stirra på Caras ögon för att kunna måla upp en bild av hur Scott såg ut innan ”olyckan”. Det slutar aldrig bra och han drömmer istället mardrömmar om att hans systers ögon ändrar färg till svarta som varulvarnas ögon.

Felix går upp och gör sig i ordning, han har fasta rutiner som måste följas annars blir han stressad och desorienterad. Dessutom vill han inte jinxa något och dra otur över sig själv och familjen. Han duschar, borstar tänderna och tar på sig sina svarta kläder (han äger i princip bara svarta plagg och trivs bäst med den färgen). Det blir alltid gröt med mjölk till frukost och sedan tränar han tills tanten kommer för att undervisa honom i fem timmar. Efter det simmar han eller tränar med sin pilbåge och gör läxorna på kvällen innan det serveras middag. Sedan är det läggdags och efter mardrömmarna är det bara att börja om igen. Scott undviker honom vilket underlättar lite för Felix känner ibland att han kommer spricka av återhållet hat.

När Felix var runt fem år fick Scott ett utbrott en kväll efter middagen. Felix kommer inte riktigt ihåg orsaken men det slutade med att pappa förstörde ytterdörren och deras eka innan han lyckades lugna ned sig med hjälp av mamma. Cara var sju och Felix önskade att hon också kunnat visa rädsla men hon hade kramat om pappa och sjungit för honom. Han hade blivit tårögd och kramat tillbaka. Felix ville slå honom hårt i ansiktet men hade istället kissat på sig. Han mår illa när han tänker på förödmjukelsen.
Felix biter ihop där han sitter vid frukosten och ser hur mamma öppnar de olika låsen med sin trollstav. Han vill inte att odjuret kommer upp hit och förstör men några minuter senare dyker Scotts svarta kalufs upp genom luckan och Felix stirrar ned i sin gröt. Han luktar konstigt, en blandning av svett, blod och någonting annat som Felix inte kan sätta ord på. Han äter aldrig med dem, mamma säger att han inte vill besvära dem med sina råa köttprodukter som är favoriten. Felix tycker det hela är ett enda stort skämt, han känner sig ALLTID besvärad av sin pappa oavsett vad han gör eller är någonstans.
Samma morgon kommer brevet från Hogwarts. Felix har haft annat att tänka på så det blir en överraskning, en trevlig överraskning. Han sprättar upp det och läser snabbt igenom allt innan mamma meddelar att de ska ta sig till Diagongränden i helgen och handla. Cara retas med Felix och säger att han ska vara glad över att han är kille så att han slipper ärva hennes saker. Felix känner sig så pass glad över brevet att kommentaren glider förbi honom, han till och med ler lite.


Felix är lite nervös när han åker till Hogwarts, det kommer bli en överväldigande omställning där hans schema och vanor bryts upp. På tåget till skolan får han tid att fundera över hur han ska lägga upp ett nytt schema och skapa nya vanor. Han oroar sig över hur det kommer gå för mamma nu när hon blir ensam med Scott. Däremot får han se mer av Cara och det lugnar honom lite.
Felix sorteras in i Gryffindor, samma elevhem som Scott. Det sambandet hinner han inte tänka länge på för han kastas in i skolvärlden på en gång. Det är jobbigt till en början, allting är nytt och det är svårt att finna trygghet och stabilitet. Han får inget givet favoritämne utan glider mest igenom timmarna med tankarna på annat håll. Han skriver ofta hem till mamma och när han får chansen pratar han med sin storasyster som går i Hufflepuff. Det är lite skrämmande med så många nya människor, Felix håller sig undan från sina klasskamrater och är sällan i Gryffindors sällskapsrum om det inte är tomt. Han tänker mycket och börjar skriva dagbok i ett försök att hitta någon form av ankare.

Felix trodde att han inte skulle vilja åka hem över jullovet men ändrar sig i sista stunden och följer med sin storasyster hem. Han kan inte med gott samvete stanna kvar på skolan bara för att undvika Scott när hans mamma och storasyster svävar i livsfara. Ingenting farligt händer och Felix upptäcker hur mycket han saknat sin mamma. De umgås så fort Scott inte är i närheten och Felix inser att han tagit avstånd från sin mamma omedvetet i samband med att han tagit avstånd från Scott.
Tillbaka på skolan går vårterminen förvånansvärt fort men Felix känner fortfarande inte att han riktigt hör hemma någonstans. Hans klasskamrater försöker få med honom i sociala sammanhang men han håller sig envist borta. Många är nyfikna på honom då han inte pratar om sig själv – tumregel – medan andra börjar tro att det är någonting fel på honom. Han åker hem på sommarlov och det är lätt att komma in i gamla vanor igen vilket är en liten lättnad.


Under sitt andra år på Hogwarts har Felix växt en aning på höjden samt blivit både starkare och snabbare. När han övat med pilbågen så har han träffat minst åtta gånger av tio och han kan simma snabbare än sin storasyster. Lektionerna börjar bli lite mer krävande och han får svårt ibland att hinna med alla läxor. Vissa ämnen är mer spännande än andra nu, till exempel Försvar Mot Svartkonster och Trollformellära. Han tänker inte på det själv men anstränger sig mer i de roligare ämnena än i de andra.
Felix har kommit på ett fungerande schema där han kan få in ungefär samma rutiner som hemma fast med små förändringar så som lektioner och läxor. Han äter sin vanliga frukost på samma tid som hemma, sedan är det lektioner fram till lunch. Efter lunch är det lektioner igen och efter middagen gör han läxorna, så många han hinner, innan det är dags att sova. På så sätt håller han igång hela tiden och får mindre tid över att fundera på vad som sker hemma i det lilla huset på Toraigh Island. Det enda riktiga problemet är att han fortfarande har svårt att sova. Har han tur är han så pass utmattad att han slocknar på en gång men han slipper inte mardrömmarna. Ju mer mindre trevliga grejer han lär sig på skolan ju fler mardrömmar får han. Dock försöker han tänka positivt, att han bearbetar informationen och att detta kommer förbereda honom på en framtid där han kan beskydda de han bryr sig om mot farorna i magikervärlden.

Felix har fortfarande inte skaffat sig några vänner och de flesta låter honom vara ifred nu då han inte visat några tecken alls på att vilja umgås med någon. Ibland funderar han på att försöka bli vän med någon men så kommer han ihåg hur situationen ser ut hemma och det skulle vara farligt för många om hemligheten kom ut. Han kan inte med gott samvete riskera någons liv bara för att tillfredsställa hans sociala behov.
Under andra sommarlovet fortsätter Felix att förbättra sina färdigheter inom varulvsbekämpningen. Han ser till att träffa tavlan med sina pilar varje gång, klättrar i träd och på stenarna vid stranden samt simmar i flera timmar. Han är trött på kvällarna men kan inte slappna av utan ligger vaken långt in på natten och lyssnar på ljuden utanför den reglade dörren. Han tyr sig till sin mamma och storasyster och undviker fortfarande sin pappa för även om han lärt sig ett par användbara trollformler så får han ju inte nyttja magi utanför Hogwarts. Han har börjat räkna ned till sin sjuttonde födelsedag då det blir tillåtet.


För att komma på vilka extraämnen han ska läsa i trean frågar Felix sin storasyster om råd. Tillsammans kommer de fram till vad han ska välja. Skötsel och Vård av Magiska Djur är viktigt för det är inte bara varulvar som är farliga för människor. Maskeringsmagi är viktigt att kunna om man ska försöka fånga och oskadliggöra farliga varelser. Magiska Sporter och Hälsa väljer Felix mest eftersom han gjorde bra ifrån sig på kvasthanteringslektionerna och för att han gillar att träna. Nöjd med sina val och nöjd med sin nuvarande situation på skolan gör Felix bättre ifrån sig i sina favoritämnen medan han hamnar lite efter i de tråkigaste ämnena, däribland Astronomi och Örtlära.

Vissa elever har börjat utmana Felix ibland, oftast i tomma korridorer eller innan läggdags. Han vet inte varför men kanske vill de testa hans styrka eller så behöver de bara någon att jävlas med och han sticker ut genom att försöka att inte sticka ut. Felix klarar sig dock undan större slagsmål och gräver ned sig i skolarbetena. Cara har GET-prov att förbereda sig inför så hon hinner inte träffa Felix så ofta som de båda skulle vilja. Dock håller hon ett vakande öga på honom och när de väl ses kan de tala i timmar. Så länge Felix har sin storasyster och kan kommunicera med sin mamma via brev behöver han inga vänner, han klarar sig bäst själv.
Han provar att söka in till Gryffindors quidditchlag men kommer inte med. Han funderar ett kort tag på om det beror på hans antisociala sida men bryr sig inte efter ett tag, de nya extraämnena tar upp nästan all tankeverksamhet.


I fyran får han två irriterande Hufflepufftjejer efter sig som inte tycker om hans åsikter angående varulvar och andra farliga magiska varelser. Enligt Felix borde alla odjur låsas in och avlivas om de gör motstånd. Han är inte rädd för att säga detta högt på bland annat SMD-lektionerna som tjejerna envisas med att komma till. Han får bita sig i tungan många gånger för att inte avslöja hur mycket personlig erfarenhet han har av just varulvar.

Under vårterminen försöker tjejerna störta honom genom att vara vänliga och ge tips på hur han kan vara mer tillmötesgående. Den strategin faller han inte för utan blir mer avig mot dem och drar sig undan från alla när det inte är lektionsdags. Han förstår inte varför de är så envisa. Cara försöker prata med honom och berätta hur underbara Hufflepuffare kan vara men Felix blir sur över att hon tar deras parti och inte hans och det tar ett tag innan han väljer att prata med sin syster igen. Hans ansträngningar att försöka blockera alla irriterande röster och undvika dem tar fokus från studierna och det stör honom ännu mer. Han blir ännu avigare mot alla elever och ser dem som fiender, ingen står på hans sida. Dock står en ut ur hopen, en tjej som råkar gå i just Hufflepuff. Den enda vettiga tänker han senare. Felix storasyster talar varmt om henne men det är inte det som får honom att tänka på henne när han är ensam. Hon känns okomplicerad och prestigelös, de sitter vid samma bord under luncherna, tysta. Det gillar Felix på något sätt, trots att bland annat systern vill att mer händer mellan dem.

Felix vill inte tänka på att när han kommer tillbaka till Hogwarts efter sommarlovet har Cara bara ett år kvar och sedan tar hon sin examen och försvinner. Han vill inte tänka på vad som kommer hända under hans två sista år utan systerns lugnande närvaro. Felix åker hem från Hogwarts med en stark oro i magen, det här året har inte gått hans väg och två månader med en varulv i huset väntar. Han förbereder sig på det värsta.